Abduktion | Rörelse från medellinjen |
Abscisio | Avskärning |
Adduktion | Rörelse mot medellinjen |
Ad latus | Felställning i sidled, tex av en fraktur |
Akillotenotomi | Förlängning av hälsenan |
Ankylos | Helt stel led, spontant, missbildning eller efter skada men inte efter kirurgi |
Anteversion | Framåtvridning, tex av collum femoris |
AO | Internationell grupp för arbete med forskning, implantat, op-teknikiska frågor, frakturklassifikationer, internationellt kursutbud mm. Initialt namn Arbeitsgemeinshaft für Osteosynthese-frage, till svenska översatt till Arbetsgruppen för osteosyntesfrågor. |
Apofys | Egentligen utväxt, utskjutande skelettdel. Beteckning på del av ben som är avskilt från resten av benet genom en tillväxtfog (fys) och som vetter mot muskel eller senfäste. Apofyserna i calcaneus, kotor och höftbenskammen (crista) är de mest kända. |
Appleys test | Ospecifikt test för meniskskada |
Apprehension test | Test för (främre) axelinstabilitet |
Artrodes | Steloperation av en led genom att ta bort brosket och låta benytorna växa ihop som vid en fraktur |
Artrografi | Kontraströntgenundersökning av leder. Har till största delen ersatts av artroskopi men används bla vid misstanke om ledengagerande fistlar |
Artrogrypos | Medfödda kontrakturer på grund av hypo- eller aplasi av muskelgrupper |
Artropati | Ledsjukdom, kan omfatta vilken led som helst |
Artroplastik | Kirurgisk förändring av led, ersättning av ledyta |
Artros | Brosksjukdom i led. Ffa åldersrelaterat och/ eller posttraumatiskt. Klinisk och radiologisk bild kan skilja sig åt i svårighetsgrad. Radiologisk bild med reducerad/ sänkt broskspalt initialt. Senare tillkomst av cystbildning, skleros och osteofyter. |
Artrotomi | Operativt öppnande av led |
A-skada | Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen distalt om syndesmosen som vanligen hållit. |
Atrofi | Förtvining |
Autologt ben | Bentransplantat som tas från patienten själv, vanligen från höftkammen. |
Avulsion | Avslitning |
Avulsionsfraktur | Slitfraktur där ett litet benfragment rycks loss med ett muskel- eller ledbandsfäste |
Bakercysta | Slem- eller vätskefylld cysta i knävecket och som har förbindelse med knäleden. Utgjutning i cystan talar vanligen för (ospecifik) knäåkomma. En brusten Bakercysta är en vanlig differentialdiagnos till DVT. |
Bankartskada | En akut slitskada där labrum glenoidale lossnar från cavitas glenoidalis i samband med främre axelluxation. Ibland följer ett litet benfragment med från cavitas, en sk benig Bankartskada. |
Bankarts op | Vid recidiverande främre axelluxationer syr man fast den utvidgade främre ledkapslen till cavitas glenoidales främre kant. |
Bencysta | Enkel bencysta är den vanligaste beteckningen på en rundad defekt i skelettet utan reaktiv skleros. Vanligen är denna cysta helt godartad och innehåller bara vätska. Ibland kan det finnas bindväv och någon enstaka gång kan den motsvaras av en tumör i tidigt skede. |
Bennettfraktur | Intraartikulär fraktur vid basen av metacarpale 1. En sk omvänd Bennett är en intraartikulär fraktur genom basen av metacarpale 5. |
Bimalleolär fotledsfraktur | Frakturer genom antingen laterala + mediala malleolerna, alternativt en av dem i kombination med den bakre malleolen. Med bakre malleolen menas tibias distala intraartikulära bakkant och ses på den radiologiska sidobilden. |
Böhlervinkel | Röntgenologisk term som anger kompressionsgraden vid en calcaneusfraktur. Denna vinkel mäts mellan de två övre ytorna på sidobilden av calcaneus. |
Boutonniére-finger | Extensorsenskada i ett finger och som kännetecknas av PIP-ledsflektion och DIP-ledsextension |
Brakialgi | Armsmärta |
Brown-Séquards syndrom | Halvsidig lesion av ryggmärgen ledande till sensoriska bortfall på ena sidan och motoriska på den andra |
B-skada | Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen i syndesmoshöjd. I dessa fall är syndesmosen skadad i ca hälften av fallen. |
Buckle fracture | = infraktionsfraktur = Torusfraktur. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur. |
Bunells sutur | En speciell suturteknik för suturering av senskador |
Bursa | Slemsäck, vätskefylld blåsa. |
Callus | Uppdriven brosk- och ben- nybildning som uppstår vid frakturläkning |
Cauda equina | Samlingsnamn för de lumbala och sakrala nervrötterna |
Cauda equina syndrom | Massivt neurologiskt bortfall av funktionen av de lumbala och sakrala nervrötterna. Orsakas vanligen av kompression av ett stort mediant diskbråck. |
Charcot-fot | Felställning i foten till följd av upprepade mikrotrauma pga nedsatt sensibilitet. Ovanligt tillstånd som kan utvecklas vid svår diabetesneuropati. |
Charcot-Marie-Tooth | Medfödd, långsamt progredierande nervsjukdom som i tidigt stadium ger varusfelställda fötter pga förlamning av n peroneus. I senare skede förlamningar i benen. |
Charnleyprotes | Total höftledsprotes |
Chondromalaci | = patellofemoralt smärtsyndrom. Vanligast hos tonåringar/ ungdomar. Smärtor i knäskålsregionen/ framtill över knät. Oklar genes, möjligen av broskursprung. Typiska symtom är värk när man sitter med böjda knän och smärta vid trappgång. Öm patella som krepiterar när man trycker patella mot femur. |
Choparts led | Leden som förbinder talus och calcaneus med naviculare och cuboidem. En luxationsfraktur här har dålig prognos med nedsatt funktion och smärta om det inte handläggs skyndsamt. |
Clavus | Hudförtjockning till följd av tryck, liktorn |
Cobbvinkel | Används vid mätning av scoliosgrad |
Colles fraktur | Typisk distal radiusfraktur med kompression och dorsalvinkling av det distala fragmentet |
Coltons klassifikation | Klassifikation av olecranonfrakturer |
Coxalgi | Smärta i höftleden |
Coxa plana | = Perthes sjukdom. |
Coxartros | Degenerativ sjukdom/ artros i höftleden |
Coxitis simplex | = simplexcoxit. Akut ospecifik inflammatoriskt självläkande smärttillstånd i höftleden. Vanligast hos barn, oftast pojkar under 10 år. Vid recidiv överväg differentialdiagnosen begynnande Perthes. |
C-skada | Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen ovan syndesmosen, som så gott som alltid är trasig med medföljande fotledsinstabilitet. |
Danis-Webers klassifikation | = Webers klassifikation av laterala malleolfrakturer |
Debasering | Borttagning av grundleden på en tå |
Debridera | Öppna/ vidga/ rensa upp i ett sår |
Dekompression | Avlägsnande av tryck mot tex en nerv |
de Quervains sjukdom | Tendovaginit i första senfacket i handleden |
Diafys | Skaftet på ett rörben |
Diskit | Infektion eller inflammation i disk i ryggen |
Dislokation | Felställning |
Distorsion | Stukning |
Distraktion | drag/ motdrag av tex ett benbrott på arm eller ben |
Draglåda | Stabilitetstest i ffa knä eller fotled efter skada. Draglåda i knät är en viktig klinisk upplysning även initialt. Draglåda i en fotled ändrar inte den initiala handläggningen och är därför av begränsat värde i akutskedet. |
Droppfinger | = Malletfinger. Avslitning eller avulsionsfraktur av extensorsenans fäste på distala fingerfalangen |
Dupuytrens kontraktur | Degenerativ inflammatorisk förtjockning/ sammandragning av palmarisfascian, vilket ger flektionskontrakturer i fingrarna, vanligast ring- och lillfinger |
Dysestesi | Förändrad känsel |
Dysplasi | Utvecklingsrubbning |
Ehler-Danlos syndrom | Ärftlig bindvävssjukdom som påverkar hud, leder, ligament och blodkärl. Aktualiseras ur ortopedisk synvinkel bla med upprepade luxationer |
Ektomi | Op med bortskärande av organ |
Enchondrom | Godartad brosktumör som vanligen sitter som en cystliknande defekt i handskelettet. |
Eosinofilt granulom | Bentumör innehållande mjuk vävnad med många eosinofila celler. Ser på röntgen ut som en rundad bendefekt/ bencysta. |
Epifys | Änden av ett rörben, det som ligger närmast leden |
Epifyseodes | Op som påverkar tillväxtbrosket så att tillväxten hämmas |
Epifyseolys | = fyseolys. Separation eller fraktur som engagerar tillväxtzon |
Epikondylit | Muskelfästesinflammation invid humerusepikondylerna. Lateral epikondylit = tennisarmbåge. Medial epikondylit = golfarmbåge. |
Equinus | Flektionsställning av fotleden |
Eversion | Utåtvridning |
Ewingsarcom | Mycket elakartad bentumör. Insjuknandet är ofta akut och kan likna en infektion. Vanligast hos barn. Kännetecknas på röntgen av sk spikula-bildning eller lök-liknande förkalkningszoner. |
Exartikulation | Amputation genom en led |
Excision | Kirurgiskt borttagande/ utskärning av vävnadsbit |
Exploration | Friläggning av ett område för undersökning |
Extensionsdefekt | Sträckdefekt |
Extirpation | Op med fullständigt borttagande av ett organ |
Extrakapsulär fraktur | Fraktur utanför ledkapslen |
Extrinsic-muskler | De muskler från underben/ underarm som verkar på fot respektive hand |
Fasciotomi | Delning av fascia |
Finkelsteins test | Test där man knyter handen med tummen inne i handen (under fingrarna) och sedan ulnardevierar i handleden. Smärta radialt i handleden/ senfack 1 talar för de Quervains tendovaginit. |
Fissur | Spricka, inkomplett fraktur |
Fixation | Metod att hålla ett benbrott i ett bestämt läge |
Flektionsdefekt | Böjdefekt |
Fokal | Avgränsad |
Fotledsgaffeln | Den ledpanna som bildas av fibla och tibia och som vilar mot talus |
Frozen shoulder | Stramhet i humeroscapularledens kapsel, ledande till rörelsinskränkning. Ger ofta akuta smärtor och mer eller mindre stelhet i själva axelleden |
Fusion | Steloperation av leder mellan två eller flera kotor |
Fysiolys | = epifyseolys. Separation eller fraktur som engagerar tillväxtzon |
Galeazzifraktur | Fraktur av distala radiusdiafysen i kombination med samtidig luxation/ subluxation av caput ulnae. Detta ger sekundärt en instabilitet DRU-leden (distala radioulnara leden) |
Gardens klassifikation | Klassifikation av cervikala höftfrakturer |
Gibbus | puckel, lokal kyfos |
Girdlestoneoperation | Borttagande av lårbenshuvudet för att åstadkomma en sk slinkled |
Golfarmbåge | Medial epikondylit, muskelfästesinflammation |
Greenstickfraktur | Inkomplett barnfraktur där benet böjs som en vidja med trasig cortex endast på ena sidan. Vanligast i distala radiusmetafysen. Viss risk för återkommande dislokation. Gipsas med trepunktsstöd. |
Hallus valgus | Lateraldeviation i stortåns grundled |
Hallux rigidus | Artros i stortåns grundled |
Heberdens knutor | Degenerativa uppdrivningar och förtjockningar av fingrarnas DIP-leder |
Hemartros | Ledblödning |
Hemivertebra | Halvsidigt underutvecklad kota |
Hill-Sachs skada | Impression posterolateralt på caput humeri, ses hos ca 50% av pat med främre axelluxation |
Hoffas fettkropp | Fettkudde mellan patellarsenan och knäts ledkapsel. Kan flika in sig och ge impingement symtom och extensionssmärta lokaliserade under och runt patella. Differentialdiagnos till främre knäsmärta. |
Hoffmaninstrument | Fixationsinstrument för externfixation tex vid öppna och/ eller infekterade frakturer samt vid samtidig omfattande mjukdelsskada |
Homologt ben | Bentransplantat som tas från en annan människa |
Hydrops | Utgjutning i led |
Hyperestesi | Ökad känselförnimmelse |
Hyperextension | Översträckning i led |
Hyperflektion | För mycket böjning i led |
Hypertrofi | Ospecifik benämning på storleksökning |
Hypoplasi | Underutveckling |
Ilizarovinstrument | Fixationsinstrument för externfixation vid benförlängning eller omfattande frakturer |
Impingement | Inklämning |
Incidera | Skära hål i |
Incision | Snitt |
Infraktionsfraktur | = Torusfraktur = buckle fracture. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur. |
Inkongruens | Missförhållande/ skevhet mellan ledytor |
In situ | I befintligt läge |
Intrinsic-muskler | Lokalt verkande muskler på hand och fot |
Inversion | Inåtvridning |
Ipsilateral | Förändring som sitter på samma sida som den aktuella |
Jättecellstumör | = osteoclastom. Godartad tumör med viss recidivrisk. Oftast belägen runt knäleden. |
Jonesfraktur | Fraktur i basen av metatarsale 5. En äkta Jonesfraktur är extraartikulär och belägen mer än 1.5 cm från spetsen av basen på metatarsalbenet |
Jupiters klassifikation | Klassifikation av frakturer i distala humerus |
Kapsulotomi | Delning av del av ledkapseln |
Karpaltunnelsyndrom | Kompression av n medianus i handledsnivå. Ger känselnedsättning och smärta i medianusinnerverade fingrar. |
Kausalgi | Brännande smärta som kan uppstå efter nervskada |
Kilosteotomi | Borttagande av en kilformad bit av ett ben |
Kirschnertråd | = K-wire. Tunt metallstift för frakturfixation |
Köhlers sjukdom | Brosksjukdom i något/ några mellanfotsben hos barn. Vanligen övergående. |
Komminut | Splittrad |
Kompartmentsyndrom | Akut förhöjt vävnadstryck i en muskelloge som här hämmar cirkulation och neuromuskulär funktion. Leder obehandlat till nekros och ischemisk kontraktur (Volkmann). Finns även i kronisk ofta reversibel form. |
Kompressionsfraktur | Fraktur där fragmenten är ihoptryckta |
Königop | Op av nageltrång |
Kontraktur | Rörelseinskränkning |
Kontusion | Mjukdelsskada till följd av trubbigt våld |
Krepitaion | Knastrande ljud (”litet oljud” på latin) |
Kyfos | Ryggkrök i sagittalplanet |
Laceration | Sönderslitning |
Lachmann | Test vid korsbandsskada |
Laminektomi | Avlägsnande av kotbåge |
Lasegue | = straight leg raise (SLR). Test vid misstanke om diskbråck eller annan nervrotspåverkan. Leder till accentuerad smärta i det drabbade benet och man noterar graden av höftflektion med rakt ben som ger smärta eller ökad smärta nedom knät. Kan testas aktivt och passivt. |
Låst knä | Sträckdefekt med ökad smärta anteriort vid slutsträckning och obetydlig smärta vid flektion |
Lauensteinbild | Radiologisk projektion vid vissa höftåkommor |
Lauge-Hansen | Klassifikation vid fotledsfraktur |
Laxitet | Ökad ledrörlighet |
Lesion | Skada |
Ligera | Snöra av (kärl) |
Lisfrancs led | Ledkomplexet i foten mellan basen av samtliga metatarsalben och fotens mer proximalt belägna tarsalben. En luxationsfraktur här har dålig prognos med nedsatt funktion och smärta om det inte handläggs skyndsamt. |
Lordos | Svank |
Lubinus | Vanligt förekommande total höftprotes |
Malletfinger | = droppfinger. Avsliten sträcksena till ett fingers ytterfalang. Kan ibland ta med sig ett litet slitfragment invid extensorsenans fäste dorsalt på distala falangen. |
Marschfraktur | = stressfraktur= utmattningsfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare |
Mason-Morreys klassifikation | Klassifikation av frakturer i caput radii |
Mc Murrays test | Ospecifikt test för meniskskada |
Metafys | Det område av ett rörben som ligger mellan skaftet och ledänden, dvs mellan diafysen och epifysen |
Metatarsalgi | = Mortons sjukdom = Mortonneurinom. Nervsmärta ut mellan tårna orsakat av förtjockning och/ eller inflammation av digitalnerverna som kommer i kläm mellan metatarsalhuvudena. |
Monteggiafraktur | Fraktur av ulnadiafysen i kombination med lux/ sublux av caput radii |
Mortons sjukdom | =metatarsalgi = Mortonneurinom. Nervsmärta ut mellan tårna orsakat av förtjockning och/ eller inflammation av digitalnerverna som kommer i kläm mellan metatarsalhuvudena. |
Myelografi | Kontrastundersökning av spinalkanalen |
Myersons klassifikation | Klassifikation av skador i Lisfrancs ledkomplex i mellan-/ framfoten |
Neers klassifikation | Klassifikation av proximala humerusfrakturer |
Neurofibromatos | =von Recklinghausens sjukdom. Godartad bindvävsförvandling och -förtjockning som ger knölaktiga deformeringar av perifera nerver. Kan vara kombinerad med multipla andra symtom. |
Neurolys | Friläggning av ärrvävnad runt nerv |
Neuropati | Sjukdom i perifera nerver |
Ortolanis knäpp | Diagnostiskt tecken vid medfödd höftlux |
Osteit | =osteomyelit. Beninfektion |
Osteoarthritis | Engelska för artros |
Osteochondral skada | Skada bestående av en bit ledbrosk samt en liten flisa av underliggande ben |
Osteochondrit | Spontan bennekros av okänd genes. En nekrotiska benbit kan lossna och lägga sig i leden som främmande kropp; osteochondritis dissecans |
Osteochondrom | Godartad ben- och broskutväxt |
Osteoclastom | = jättecellstumör. Godartad tumör med viss recidivrisk. Oftast belägen runt knäleden. |
Osteogenesis imperfecta | Ärftlig, huvudsakligen medfödd, generaliserad osteoporos med böjning av rörben, patologiska frakturer och ryggdeformiteter. Frekventa frakturer av ringa trauma. |
Osteolys | Benförlust |
Osteomalaci | Patologisk försämring av mineraliserat ben |
Osteomyelit | = osteit. Beninfektion |
Osteopati | Bensjukdom |
Osteoporos | Normalt uppbyggt ben men med mindre tät benvävnad |
Osteosyntes | Kirurgiskt lagande av ben |
Osteosyntesmaterial | Skruvar, spikar, plattor etc |
Osteotomi | Kirurgisk delning av ben |
Pagets sjukdom | Patologisk strukturförändring av bla skallben och långa rörben som blir förtjockade och deformerade. Typiskt radiologiskt utseende. |
Painful arc | Smärtande rörelseomfång i axeln vid tex impingement och cuffskada |
Palmerstift | Stift bla för fixation av fotledsfraktur |
Pannus | Inflammatoriskt förvandlad ledhinna |
Paralys | Total förlamning |
Pares | Lätt eller ofullständig paralys |
Patella alta | Högtstående patella |
Patella bipardita | Tudelad knäskål, ofta ärftligt |
Patellofemoralt smärtsyndrom | = chondromalaci. Smärtor i knäskålsregionen/ framtill över knät. Oklar genes, möjligen av broskursprung. Typiska symtom är värk när man sitter med böjda knän och smärta vid trappgång. Öm patella som krepiterar när man trycker patella mot femur. |
Patologisk fraktur | Fraktur utlöst av mycket ringa trauma och orsakat av underliggande tillstånd/ sjukdom som tex lokal tumör, metastas eller osteogenesis imperfecta |
Periost | Benhinna, rikligt vaskulariserad och innerverad vävnad som omger benet |
Periostit | Benhinneinflammation |
Peritendinitis krepitans | =senknarr. Inflammerad senskida. Vanligen på handledens radialsida men förekommer även i hälsenan. I status palperas klassiska krepitationer som liknas vid kramsnö. |
Perkutan fixation | Fixation av fraktur med stift/ skruv genom minimala hudsnitt utan att öppet frilägga frakturen |
Perthes sjukdom | = coxa plana. Aseptisk bennekros i caput femoris hos barn. Smärttillstånd, oftast pojkar med debutålder mellan 4-9 år, och som medför tillväxtrubbning och formförändring av caput i förhållande till acetabulum. Viss ärftlighet. Viktig differentialdiagnos vid recidiv av coxitis simplex. |
Phalens test | Test vid karpaltunnelsyndrom |
Pilonfraktur | Intraartikulär komminut och ledengagerande fraktur i leden mellan tibia och talus. Uppkommer genom axialt våld. |
Pronation | Vridning av handflatan nedåt golvet under samtidig armbågsflektion. Pronation av foten beskrivs enklast som ”inåtstukning”, stukning i riktning mot mediala malleolen. |
Pseudoartros | Utebliven/ fördröjd frakturläkning. Benämns ofta som uteblivien frakturläkning 6 månader efter skadan. |
Radikulär | härstammar från nervrot |
Redression | Återställande i rätt läge |
Reposition | Återförande av skelettdel i rätt läge vid benbrott eller luxation |
Resektion | Avlägsnande av del av vävnad |
Rhizopati | Nervrotssmärta |
Ringapofys | Tillväxtzon i kotkropp |
Sarkom | Samlingsnamn för elakartade tumörer som utgår från stödjevävnad, dvs muskler, ben, bindväv, brosk mm |
Schlatters sjukdom | Överansträngning av patellarligamentets infästning mot tuberositas tibiae på tibias proximala framkant. Medför smärta och uppdrivning motsvarande platsen för tuberositas tibiae och ses ibland radiologiskt som en fragmentering av apofysen. Självläker. |
Sesamben | Litet lednära ben inbäddat i sena eller ledkapsel |
Simplexcoxit | = coxitis simplex. Akut ospecifik inflammatoriskt självläkande smärttillstånd i höftleden. Vanligast hos barn, oftast pojkar under 10 år. Vid recidiv överväg differentialdiagnosen begynnande Perthes. |
Skleros | Radiologisk term för ökad bentäthet |
Skolios | Sidokrökning av ryggraden |
Slinkled | Kirurgiskt borttagande av caput femoris |
Smiths fraktur | ”Omvänd Colles”, dvs distal radiusfraktur med volarvinkling av det distala fragmentet |
Spasticitet | Ökad muskeltonus |
Spinal stenos | Förträngning av själva spinalkanalens benstrukturer. Begreppet används även om ”kombinations-förträngningar” orsakade av diskar, intervertebralledsartros mm |
Spondylit | Infektion eller inflammation i ryggkota |
Spondylolisthes | Kotglidning/- förskjutning. Förkommer vanligen i ländryggen i form av framåt- nedåtglidning av femte ländryggskotan. |
Spondylolys | Defekt i kotbåge |
Spondylos | Radiologisk term för degenerativa förändringar i ryggraden |
Spongiöst ben | Poröst ben uppbyggt av små benbalkar i motsats till kortikalt solitt ben |
Språngbensleder | Övre= talocrualleden, nedre = de subtalara lederna |
Steinmannpinnar | Stålpinnar med vass spets för frakturfixation |
Straight Leg Raise (SLR) | = Lasegue. Test vid misstanke om diskbråck eller annan nervrotspåverkan. Leder till accentuerad smärta i det drabbade benet och man noterar graden av höftflektion med rakt ben som ger smärta eller ökad smärta nedom knät. Kan testas aktivt och passivt. |
Stressfraktur | = marschfraktur= utmattningsfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare |
Sulcus sign | Test för (multidirektionell) axelinstabilitet |
Supination | Vridning av handflatan upp mot taket under samtidig armbågsflektion. Supination av foten beskrivs enklast som den rörelse man gör vid en ”vanlig stukning”, stukning i riktning mot laterala malleolen.lll |
Sympatisk reflexdystrofi | Ett posttraumatiskt tillstånd som ger svåra smärtor och neurovaskulär dysfunktion med ökad svettsekretion, glansig hud och ibland mycket uttalad osteoporos |
Syndesmos | Bindvävssförbindelse mellan två skelettdelar. Används vanligen i samband med fotledsskador. Det finns två syndesmosligament i fotleden, ett främre och ett bakre och som båda går mellan mellan tibia och fibula. |
Synkondros | Broskförbindelse mellan två ben |
Synostos | Patologisk benförbindelse mellan två ben |
Synovektomi | Avlägsnande av ledhinnan |
Synovia | = synovialvätska. Ledvätska |
Synovit | Inflammerad ledhinna i led eller senskida |
Syringomyeli | Lokal cystliknande vidgning av ryggmärgen |
Tarsaltunnelsyndrom | Tillklämning av n tibialis posterior bakom mediala malleolen eller vid ingången in under fotvlavet. Ger domningar och nattliga smärtor i framfoten. |
Tennisarmbåge | Lateral epikondylit, muskelfästesinflammation |
Tenosynovit | Inflammation i senskida |
Tenotomi | Avskärande av sena |
Tenovaginitis stenosans | = Triggerfinger = tenovaginitis nodosa. Spolformad uppdrivning av sena som gör att den inte kan löpa fritt genom bindvävstunnel tex i handen utan ger låsningsfenomen av ett finger |
Thompsons test | Test för achillesseneruptur |
Tiles klassifikation | Klassifikation av bäckenfrakturer |
Tillauxfraktur | Specifik fotledsfraktur hos barn och tonåringar |
Tinells tecken | Test vid karpaltunnelsyndrom |
Tortikollis | Snedställning i nacken av olika genes |
Torusfraktur | = infraktionsfraktur = buckle fracture. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur. |
Trabekel | Benbalk |
Transfixation | Fixation av en skelettdel till en annan med hjälp av skruv/ pinne som borrats genom båda |
Transposition | Förflyttning av sena eller nerv |
Trendelenburgs test | Tecken på insufficient m gluteus medius |
Triggerfinger | = tenovaginitis stenosans = tenovaginitis nodosa. Spolformad uppdrivning av sena som gör att den inte kan löpa fritt genom bindvävstunnel tex i handen utan ger låsningsfenomen av ett finger |
Trimalleolär fotledsfraktur | Frakturer genom alla tre malleolerna. Med bakre malleolen menas tibias distala intraartikulära bakkant och ses på den radiologiska sidobilden. |
Unimalleolär fotledsfraktur | Fraktur genom endast laterala eller mediala malleolen. Benämns oftare som en isolerad lateral respektive medial malleolfraktur. |
Usur | Radiologisk term för defekt kortikalis vid artrit |
Utmattningsfraktur | = marschfraktur = stressfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare |
Valgus | Felställning som är böjd ut från kroppens mittlinje. Valgusfelställning i knälederna = ”kobent”. |
Varus | Felställning som är böjd in mot kroppens mittlinje. Varusfelställning i knälederna = ”hjulbent”. |
Volkmanns kontraktur | Ischemisk nerv- och/eller muskelskada efter obehandlat akut kompartmentsyndrom med efterföljande kontrakturer och deformiteter |
von Recklinghausens | =neurofibromatos. Godartad bindvävsförvandling och -förtjockning som sjukdom ger knölaktiga deformeringar av perifera nerver. Kan vara kombinerad med multipla andra symtom. |
von Rosenskena | Skena för långtidsbehandling av barn med medfödd höftledsluxation |
Webers klassifikation | Klassifikation av laterala malleolfrakturer |
Whiplashskada | Halsryggsdistorion, sk pisksnärtskada |
Wibergmärla | Märla vid fixation av fotledsfraktur |
Young-Burgess | Klassifikation av bäckenfrakturer |
Zuggurtung | Osteosyntesteknik som företrädesvis används för fixation av olecranon- och patellafrakturer |
Hangman's fracture=Traumatisk spondylolistes
Initial handläggning enligt ATLS med halsryggen immobiliserad i neutralläge.
Särskild försiktighet och hög misstänksamhet för allvarlig skada hos patienter med någon form av tidigare kotpelarengagemang, såsom vid Mb Bechterew och RA. Detta gäller både praktiskt vid förflyttning etc och vid diagnostik och fortsatt handläggning.
Frakturer bilateralt i C2-bågarna. Uppkommer oftast i samband med hyperextensionsvåld, med eller utan samtidigt axial våld eller våld i sidled. Ex dykolyckor, fallolyckor eller vid trafikolycka där obältad slagit huvudet i framrutan.
Utgör 4-7% av alla halsryggsskador.
Indelas i tre typer beroende på grad av stabilitet i kombination med felställning i två olika plan.
Typ 1-frakturen är vanligen stabil och kan behandlas med krage eller Haloväst i 8 veckor.
Typ 2-frakturen är instabil pga samtidiga ligamentskador. Behandlas med sträck, Haloväst eller op.
Typ 3-frakturen är instabil och kombinerad med facettledsluxation (-er). Behandlas med op med efterföljande behandling i krage i 8 veckor.
Låt patienterna ligga i det läge de vill, tvinga inte till rörelser i smärtsamma områden, i synnerhet äldre stela patienter och kyfotiska patienter ex. de med Bechterew’s sjukdom, RA eller annan allvarlig sjukdom i kotpelaren.
Den skadade ska tas omhand på ett sätt så att minsta möjliga förflyttning görs. Den spinala rörelsebegränsningen ska anpassas till den skadade, och inte tvärtom. Cervikal spinal rörelsebegränsning kan uppnås manuellt eller med extern teknik såsom huvudblock eller motsvarande. Användande av stel halskrage ska begränsas till urtagning/losstagning prehospitalt.
Vid log-roll: tänk på att undvika rotation av ryggen så mycket som möjligt då rotation kan förvärra skadan.
En paralyserad patient som ligger på spineboard mer än 2 h har hög risk för trycksår. (vänd på brädan med patienten kvar på). Bör flyttas från spinenoard till trauma transfer inom 2 h.
Länk till Akutkliniken US PM om Spinal rörelsebegränsning vid trauma
Hypovolem chock: Lågt blodtryck, ökad puls, kalla extremiteter
Neurogen chock bör misstänkas vid trauma mot hals-och bröstryggen och där andra orsaker till chock har uteslutits. Vid spinal skada kraniellt om Th4 finns risk för neurogen chock, kan även förekomma vid isolerad hjärnskada utan spinal skada.
Symtom på neurogen chock är hypotension, bradykardi, areflexi, pares och priapism. Varm rosa hud med bra perifera pulsar. I.V vätska och tippa huvudändan. Om hypotension trots bolus 2 L ska neurogen chock misstänkas. Vasopressorer kan behövas.
Spinal chock: Slapphet i benen, förlust av muskeltonus + reflexer. Durationen på bortfallen varierar. Inte någon systempåverkan i egentlig mening.
Matchas mot vad pat tagit själv eller fått i ambulans.
Bassmärtlindring: Paracetamol. Om ej tillräckligt överväg p.o morfinpreparat: Oxycontin (långverkande) och/ eller Oxynorm (kortverkande).
Om stark smärta eller olämpligt att ta läkemedel p.o ges i.v Morfin 1mg-10mg som titreras sakta. Gällande morfinpreparat p.o och i.v överväg kontraindikationer. Överväg även förebyggande Ondansetron 2mg/mL, 2 mL =4mg I.V.
Neurologisk påverkan? På vilken nivå sitter smärtan?
Test av motorisk funktion
-C5, deltoiden, abduktion armbågen till axelhöjd
-C6, biceps, flekterar armbågen
-C7, triceps, extenderar armbågen
-C8, flekterar handled och fingrar
-T1, fingerspret
-L2, iliopsoas, flekterar höften
-L3,4, quadriceps, extenderar knä
-L4-S1, hamstrings, flektera knä
-L5, extensor hallucis longus, extenderar stortån
-S1, gastrocnemicus, plantarflektion fot
Testa Per Rectum och neurologi. Miktion-eliminationsbesvär? Cauda equina-symtom= ridbyxanestesi, nedsatt sfinktertonus, nedsatt bulbus cavernosusreflex.
Paraplegi/tetraplegi talar för instabil skada. Komplett ryggmärgsskada = saknar sakral funktion och saknar motorik /känsel nedanför en viss nivå.
Vid vaken patient med typ 1- skada behövs DT oftast inte kompletteras med MR. MR är däremot nödvändigt vid alla typ 2 och 3-skador samt hos patienter med svårvärderad neurologi.
DT Halsrygg. Om möjligt, helst halskrage just under röntgenundersökningen för att få så bra bilder som möjligt (få halskotpelaren i så rakt och stilla läge som möjligt).
I röntgenremissen beskrives kortfattat vad som hänt och när (skademekanism (om känt) tex hyperextensionsvåld), tidigare sjukdomar/skada/op i området, smärtmaximum och eventuella neurologiska bortfall.
DT bröst/ländrygg. Fråga efter fraktur och luxation.
Typ 1-frakturen är vanligen stabil.
Typ 2-frakturen är instabil.
Typ 3-frakturen är instabil.
Ha patienten i sängläge. Försiktighet vid lägesändringar.
Alla patienter med röntgenverifierad spinalskada betraktas som instabila till efter konsultation med i första hand Akutläkarbakjour, därefter vid behov med NK (vid halsryggskada) eller Ryggortoped (vid bröst-ländryggskada).
Paraplegi/tetraplegi talar för instabil skada.
Sök NK för råd om halsryggskador: Justering av patientens position? Progress av blödning/ischemi/ödem? Sök ryggortoped får råd om bröst-/ländryggskador.
Cortison används aldrig vid trauma i Region Östergötland. Däremot ibland aktuellt vid metastaser med ryggmärgspåverkan.
Ställningstagande till komplettering med MR i samråd med NK-konsult. Vid vaken patient med typ 1- skada behövs DT oftast inte kompletteras med MR. MR är däremot nödvändigt vid alla typ 2 och 3-skador samt hos patienter med svårvärderad neurologi.
I första hand diskuteras fallet med akutläkarbakjour när sådan finns. Alla bekräftade halsryggskador ska diskuteras med NK-konsult.
Sökarnummer till Neurokirurg nås via jourlisa. Dygnet runt.
Typ 1-frakturen behandlas med krage eller Haloväst i 8 veckor.
Typ 2-frakturen behandlas med sträck, Haloväst eller op.
Typ 3-frakturen behandlas med op med efterföljande behandling i krage i 8 veckor.
NK tar beslut om inläggning/akut operativ åtgärd. PVK, dropp, preoperativa prover och EKG.
Noak-behandlad patient? Se PM 'Ersättning av NOAK och Warfarin med LMH'
Smärtlindring, trombosprofylax och laxantia finns som färdiga läkemedelspaket. NK-konsult ansvarar för op-anmälan och narkosanmälan om operation planeras. Fasta och preop I.V underhållsvätska. Ställningstagande till om övriga preop rutiner ska göras från akuten eller avdelningen.
Typ 1-frakturen behandlas med krage eller Haloväst i 8 veckor.
I samråd med NK-konsult, själva kragarna finns på NK. NK-personal är behjälpliga med att sätta dit kragen på patienten på akutmottagningen.
Om konservativ behandling i samråd med NK. Ibland utförs uppföljande röntgen polikliniskt efter 2-3 veckor. Klargör med NK om denna remiss skrivs av NK eller av akuten. Om akutkliniken ska beställa så klargör vilken typ av röntgen och om provokation ska utföras vid kontrollröntgen (beställ i så fall halsrygg röntgen och om provokation ska göras skriv i remisstexten provokation halsrygg). Remiss till NK.
För patienter som går hem med neurokirurgisk poliklinisk uppföljning sparas diktatet i diktatmapp för utskrift inom 3 dagar. Glöm inte att diktera röntgenremiss om detta är överenskommet med NK.
Indelas i tre typer beroende på grad av stabilitet i kombination med felställning i två olika plan.
Typ 1-frakturen är vanligen stabil.
Typ 2-frakturen är instabil pga samtidiga ligamentskador.
Typ 3-frakturen är instabil och kombinerad med facettledsluxation (-er).
Det finns olika klassifikationer och i dessa finns utrymme för olika tolkningar och vi väljer därför att inte ta upp de klassifikationer som finns utan hänvisar istället till att beskriva skadorna. Mottagande klinik väljer därefter själva vilken klassifikationssystem de vill använda.
S12.1
Enligt Försäkringsmedicinskt beslutsstöd och i samråd med NK-konsult (halsryggskada) eller ryggortoped (bröstrygg/ländrygg).
Länk till Internetmedicin om halsryggskador
Länk till Läkartidningens artikel om traumatiska halsryggskador
Länk till UpToDate om Cervikala skador hos vuxna
Länk till UpToDate om radiologi vid misstänkt cervikal skada
Länk till Clinical Key Emergency Department Evaluation and Treatment of Cervical Spine Injuries
Denna sida är utvecklad av akutläkare på Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, som ett stöd för oss som arbetar med akuta ortopediska åkommor.
En del av innehållet utgår från lokala rutiner men sidan står fritt att använda för var och en som finner den matnyttig i det dagliga arbetet på akutmottagningen.
Ortopedkollen omfattar endast skador hos vuxna. För barnfrakturer finns för Region Östergötland PM i Dokumenta, sök på ’Barnfrakturkompendium’.
Ortopediska infektioner, inflammationer och osteoporos omfattas i nuläget inte i ortopedkollen.
Informationen är anpassad till legitimerad medicinskt behandlande personal vid Akutkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och vid akutmottagningen i
Motala (tillhörande Medicinska Specialistkliniken) och ska inte användas av andra än medicinskt utbildad och legitimerad behandlare.
Informationen är att betrakta som vägledande och behandlare måste själv värdera informationen och vid behov anpassa och bekräfta informationen utifrån
patientens specifika skada och lokala rutiner. Författarna och övriga inblandade åtar sig inget ansvar för att behandling i enighet med
informationen ger ett visst, i informationen angivet, resultat. Inte heller åtar man sig något ansvar gentemot tredje man för skada som uppstår
som en följd av behandling i enighet med informationen.
För innehållet
Elena Tornell, specialistläkare i akutsjukvård.
Malin Emgård, överläkare i akutsjukvård och specialist i ortopedi.
Rakeeb Munir, ST-läkare i akutsjukvård.
Samtliga är verksamma på Akutkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.
Tack!
…till er som så generöst bidragit till innehållet till den här sidan!
Mattias Anderson, öl Ortopedkliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Thomas Hansson, öl Hand- och Plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Maria Lindblom, öl Radiologi, Universitetssjukhuset Linköping
Erica Centervad, behandlingssjuksköterska, akutmottagningen, Universitetssjukhuset Linköping
Lena Hultman, öl ortopedi
Mattias Jörg, ST-läkare akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Jens Wretborn, ST-läkare akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Per Andersson, öl akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Hans Tropp, Universitetssjukhuset Linköping
Björn Carlsvärd, Universitetssjukhuset Linköping
Peter Zsigmond, Universitetssjukhuset Linköping