Ortopedisk ordlista

Abduktion

Rörelse från medellinjen

Abscisio

Avskärning

Adduktion

Rörelse mot medellinjen

Ad latus

Felställning i sidled, tex av en fraktur

Akillotenotomi

Förlängning av hälsenan

Ankylos

Helt stel led, spontant, missbildning eller efter skada men inte efter kirurgi

Anteversion

Framåtvridning, tex av collum femoris

AO

Internationell grupp för arbete med forskning, implantat, op-teknikiska frågor, frakturklassifikationer, internationellt kursutbud mm. Initialt namn Arbeitsgemeinshaft für Osteosynthese-frage, till svenska översatt till Arbetsgruppen för osteosyntesfrågor.

Apofys

Egentligen utväxt, utskjutande skelettdel. Beteckning på del av ben som är avskilt från resten av benet genom en tillväxtfog (fys) och som vetter mot muskel eller senfäste. Apofyserna i calcaneus, kotor och höftbenskammen (crista) är de mest kända.

Appleys test

Ospecifikt test för meniskskada

Apprehension test

Test för (främre) axelinstabilitet

Artrodes

Steloperation av en led genom att ta bort brosket och låta benytorna växa ihop som vid en fraktur

Artrografi

Kontraströntgenundersökning av leder. Har till största delen ersatts av artroskopi men används bla vid misstanke om ledengagerande fistlar

Artrogrypos

Medfödda kontrakturer på grund av hypo- eller aplasi av muskelgrupper

Artropati

Ledsjukdom, kan omfatta vilken led som helst

Artroplastik

Kirurgisk förändring av led, ersättning av ledyta

Artros

Brosksjukdom i led. Ffa åldersrelaterat och/ eller posttraumatiskt. Klinisk och radiologisk bild kan skilja sig åt i svårighetsgrad. Radiologisk bild med reducerad/ sänkt broskspalt initialt. Senare tillkomst av cystbildning, skleros och osteofyter.

Artrotomi

Operativt öppnande av led

A-skada

Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen distalt om syndesmosen som vanligen hållit.

Atrofi

Förtvining

Autologt ben

Bentransplantat som tas från patienten själv, vanligen från höftkammen.

Avulsion

Avslitning

Avulsionsfraktur

Slitfraktur där ett litet benfragment rycks loss med ett muskel- eller ledbandsfäste

Bakercysta

Slem- eller vätskefylld cysta i knävecket och som har förbindelse med knäleden. Utgjutning i cystan talar vanligen för (ospecifik) knäåkomma. En brusten Bakercysta är en vanlig differentialdiagnos till DVT.

Bankartskada

En akut slitskada där labrum glenoidale lossnar från cavitas glenoidalis i samband med främre axelluxation. Ibland följer ett litet benfragment med från cavitas, en sk benig Bankartskada.

Bankarts op

Vid recidiverande främre axelluxationer syr man fast den utvidgade främre ledkapslen till cavitas glenoidales främre kant.

Bencysta

Enkel bencysta är den vanligaste beteckningen på en rundad defekt i skelettet utan reaktiv skleros. Vanligen är denna cysta helt godartad och innehåller bara vätska. Ibland kan det finnas bindväv och någon enstaka gång kan den motsvaras av en tumör i tidigt skede.

Bennettfraktur

Intraartikulär fraktur vid basen av metacarpale 1. En sk omvänd Bennett är en intraartikulär fraktur genom basen av metacarpale 5.

Bimalleolär fotledsfraktur

Frakturer genom antingen laterala + mediala malleolerna, alternativt en av dem i kombination med den bakre malleolen. Med bakre malleolen menas tibias distala intraartikulära bakkant och ses på den radiologiska sidobilden.

Böhlervinkel

Röntgenologisk term som anger kompressionsgraden vid en calcaneusfraktur. Denna vinkel mäts mellan de två övre ytorna på sidobilden av calcaneus.

Boutonniére-finger

Extensorsenskada i ett finger och som kännetecknas av PIP-ledsflektion och DIP-ledsextension

Brakialgi

Armsmärta

Brown-Séquards syndrom

Halvsidig lesion av ryggmärgen ledande till sensoriska bortfall på ena sidan och motoriska på den andra

B-skada

Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen i syndesmoshöjd. I dessa fall är syndesmosen skadad i ca hälften av fallen.

Buckle fracture

= infraktionsfraktur = Torusfraktur. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur.

Bunells sutur

En speciell suturteknik för suturering av senskador

Bursa

Slemsäck, vätskefylld blåsa.

Callus

Uppdriven brosk- och ben- nybildning som uppstår vid frakturläkning

Cauda equina

Samlingsnamn för de lumbala och sakrala nervrötterna

Cauda equina syndrom

Massivt neurologiskt bortfall av funktionen av de lumbala och sakrala nervrötterna. Orsakas vanligen av kompression av ett stort mediant diskbråck.

Charcot-fot

Felställning i foten till följd av upprepade mikrotrauma pga nedsatt sensibilitet. Ovanligt tillstånd som kan utvecklas vid svår diabetesneuropati.

Charcot-Marie-Tooth

Medfödd, långsamt progredierande nervsjukdom som i tidigt stadium ger varusfelställda fötter pga förlamning av n peroneus. I senare skede förlamningar i benen.

Charnleyprotes

Total höftledsprotes

Chondromalaci

= patellofemoralt smärtsyndrom. Vanligast hos tonåringar/ ungdomar. Smärtor i knäskålsregionen/ framtill över knät. Oklar genes, möjligen av broskursprung. Typiska symtom är värk när man sitter med böjda knän och smärta vid trappgång. Öm patella som krepiterar när man trycker patella mot femur.

Choparts led

Leden som förbinder talus och calcaneus med naviculare och cuboidem. En luxationsfraktur här har dålig prognos med nedsatt funktion och smärta om det inte handläggs skyndsamt.

Clavus

Hudförtjockning till följd av tryck, liktorn

Cobbvinkel

Används vid mätning av scoliosgrad

Colles fraktur

Typisk distal radiusfraktur med kompression och dorsalvinkling av det distala fragmentet

Coltons klassifikation

Klassifikation av olecranonfrakturer

Coxalgi

Smärta i höftleden

Coxa plana

= Perthes sjukdom.

Coxartros

Degenerativ sjukdom/ artros i höftleden

Coxitis simplex

= simplexcoxit. Akut ospecifik inflammatoriskt självläkande smärttillstånd i höftleden. Vanligast hos barn, oftast pojkar under 10 år. Vid recidiv överväg differentialdiagnosen begynnande Perthes.

C-skada

Beteckning av fraktur i laterala malleolen enligt Webers klassifikation. Här är frakturen belägen ovan syndesmosen, som så gott som alltid är trasig med medföljande fotledsinstabilitet.

Danis-Webers klassifikation

= Webers klassifikation av laterala malleolfrakturer

Debasering

Borttagning av grundleden på en tå

Debridera

Öppna/ vidga/ rensa upp i ett sår

Dekompression

Avlägsnande av tryck mot tex en nerv

de Quervains sjukdom

Tendovaginit i första senfacket i handleden

Diafys

Skaftet på ett rörben

Diskit

Infektion eller inflammation i disk i ryggen

Dislokation

Felställning

Distorsion

Stukning

Distraktion

drag/ motdrag av tex ett benbrott på arm eller ben

Draglåda

Stabilitetstest i ffa knä eller fotled efter skada. Draglåda i knät är en viktig klinisk upplysning även initialt. Draglåda i en fotled ändrar inte den initiala handläggningen och är därför av begränsat värde i akutskedet.

Droppfinger

= Malletfinger. Avslitning eller avulsionsfraktur av extensorsenans fäste på distala fingerfalangen

Dupuytrens kontraktur

Degenerativ inflammatorisk förtjockning/ sammandragning av palmarisfascian, vilket ger flektionskontrakturer i fingrarna, vanligast ring- och lillfinger

Dysestesi

Förändrad känsel

Dysplasi

Utvecklingsrubbning

Ehler-Danlos syndrom

Ärftlig bindvävssjukdom som påverkar hud, leder, ligament och blodkärl. Aktualiseras ur ortopedisk synvinkel bla med upprepade luxationer

Ektomi

Op med bortskärande av organ

Enchondrom

Godartad brosktumör som vanligen sitter som en cystliknande defekt i handskelettet.

Eosinofilt granulom

Bentumör innehållande mjuk vävnad med många eosinofila celler. Ser på röntgen ut som en rundad bendefekt/ bencysta.

Epifys

Änden av ett rörben, det som ligger närmast leden

Epifyseodes

Op som påverkar tillväxtbrosket så att tillväxten hämmas

Epifyseolys

= fyseolys. Separation eller fraktur som engagerar tillväxtzon

Epikondylit

Muskelfästesinflammation invid humerusepikondylerna. Lateral epikondylit = tennisarmbåge. Medial epikondylit = golfarmbåge.

Equinus

Flektionsställning av fotleden

Eversion

Utåtvridning

Ewingsarcom

Mycket elakartad bentumör. Insjuknandet är ofta akut och kan likna en infektion. Vanligast hos barn. Kännetecknas på röntgen av sk spikula-bildning eller lök-liknande förkalkningszoner.

Exartikulation

Amputation genom en led

Excision

Kirurgiskt borttagande/ utskärning av vävnadsbit

Exploration

Friläggning av ett område för undersökning

Extensionsdefekt

Sträckdefekt

Extirpation

Op med fullständigt borttagande av ett organ

Extrakapsulär fraktur

Fraktur utanför ledkapslen

Extrinsic-muskler

De muskler från underben/ underarm som verkar på fot respektive hand

Fasciotomi

Delning av fascia

Finkelsteins test

Test där man knyter handen med tummen inne i handen (under fingrarna) och sedan ulnardevierar i handleden. Smärta radialt i handleden/ senfack 1 talar för de Quervains tendovaginit.

Fissur

Spricka, inkomplett fraktur

Fixation

Metod att hålla ett benbrott i ett bestämt läge

Flektionsdefekt

Böjdefekt

Fokal

Avgränsad

Fotledsgaffeln

Den ledpanna som bildas av fibla och tibia och som vilar mot talus

Frozen shoulder

Stramhet i humeroscapularledens kapsel, ledande till rörelsinskränkning. Ger ofta akuta smärtor och mer eller mindre stelhet i själva axelleden

Fusion

Steloperation av leder mellan två eller flera kotor

Fysiolys

= epifyseolys. Separation eller fraktur som engagerar tillväxtzon

Galeazzifraktur

Fraktur av distala radiusdiafysen i kombination med samtidig luxation/ subluxation av caput ulnae. Detta ger sekundärt en instabilitet DRU-leden (distala radioulnara leden)

Gardens klassifikation

Klassifikation av cervikala höftfrakturer

Gibbus

puckel, lokal kyfos

Girdlestoneoperation

Borttagande av lårbenshuvudet för att åstadkomma en sk slinkled

Golfarmbåge

Medial epikondylit, muskelfästesinflammation

Greenstickfraktur

Inkomplett barnfraktur där benet böjs som en vidja med trasig cortex endast på ena sidan. Vanligast i distala radiusmetafysen. Viss risk för återkommande dislokation. Gipsas med trepunktsstöd.

Hallus valgus

Lateraldeviation i stortåns grundled

Hallux rigidus

Artros i stortåns grundled

Heberdens knutor

Degenerativa uppdrivningar och förtjockningar av fingrarnas DIP-leder

Hemartros

Ledblödning

Hemivertebra

Halvsidigt underutvecklad kota

Hill-Sachs skada

Impression posterolateralt på caput humeri, ses hos ca 50% av pat med främre axelluxation

Hoffas fettkropp

Fettkudde mellan patellarsenan och knäts ledkapsel. Kan flika in sig och ge impingement symtom och extensionssmärta lokaliserade under och runt patella. Differentialdiagnos till främre knäsmärta.

Hoffmaninstrument

Fixationsinstrument för externfixation tex vid öppna och/ eller infekterade frakturer samt vid samtidig omfattande mjukdelsskada

Homologt ben

Bentransplantat som tas från en annan människa

Hydrops

Utgjutning i led

Hyperestesi

Ökad känselförnimmelse

Hyperextension

Översträckning i led

Hyperflektion

För mycket böjning i led

Hypertrofi

Ospecifik benämning på storleksökning

Hypoplasi

Underutveckling

Ilizarovinstrument

Fixationsinstrument för externfixation vid benförlängning eller omfattande frakturer

Impingement

Inklämning

Incidera

Skära hål i

Incision

Snitt

Infraktionsfraktur

= Torusfraktur = buckle fracture. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur.

Inkongruens

Missförhållande/ skevhet mellan ledytor

In situ

I befintligt läge

Intrinsic-muskler

Lokalt verkande muskler på hand och fot

Inversion

Inåtvridning

Ipsilateral

Förändring som sitter på samma sida som den aktuella

Jättecellstumör

= osteoclastom. Godartad tumör med viss recidivrisk. Oftast belägen runt knäleden.

Jonesfraktur

Fraktur i basen av metatarsale 5. En äkta Jonesfraktur är extraartikulär och belägen mer än 1.5 cm från spetsen av basen på metatarsalbenet

Jupiters klassifikation

Klassifikation av frakturer i distala humerus

Kapsulotomi

Delning av del av ledkapseln

Karpaltunnelsyndrom

Kompression av n medianus i handledsnivå. Ger känselnedsättning och smärta i medianusinnerverade fingrar.

Kausalgi

Brännande smärta som kan uppstå efter nervskada

Kilosteotomi

Borttagande av en kilformad bit av ett ben

Kirschnertråd

= K-wire. Tunt metallstift för frakturfixation

Köhlers sjukdom

Brosksjukdom i något/ några mellanfotsben hos barn. Vanligen övergående.

Komminut

Splittrad

Kompartmentsyndrom

Akut förhöjt vävnadstryck i en muskelloge som här hämmar cirkulation och neuromuskulär funktion. Leder obehandlat till nekros och ischemisk kontraktur (Volkmann). Finns även i kronisk ofta reversibel form.

Kompressionsfraktur

Fraktur där fragmenten är ihoptryckta

Königop

Op av nageltrång

Kontraktur

Rörelseinskränkning

Kontusion

Mjukdelsskada till följd av trubbigt våld

Krepitaion

Knastrande ljud (”litet oljud” på latin)

Kyfos

Ryggkrök i sagittalplanet

Laceration

Sönderslitning

Lachmann

Test vid korsbandsskada

Laminektomi

Avlägsnande av kotbåge

Lasegue

= straight leg raise (SLR). Test vid misstanke om diskbråck eller annan nervrotspåverkan. Leder till accentuerad smärta i det drabbade benet och man noterar graden av höftflektion med rakt ben som ger smärta eller ökad smärta nedom knät. Kan testas aktivt och passivt.

Låst knä

Sträckdefekt med ökad smärta anteriort vid slutsträckning och obetydlig smärta vid flektion

Lauensteinbild

Radiologisk projektion vid vissa höftåkommor

Lauge-Hansen

Klassifikation vid fotledsfraktur

Laxitet

Ökad ledrörlighet

Lesion

Skada

Ligera

Snöra av (kärl)

Lisfrancs led

Ledkomplexet i foten mellan basen av samtliga metatarsalben och fotens mer proximalt belägna tarsalben. En luxationsfraktur här har dålig prognos med nedsatt funktion och smärta om det inte handläggs skyndsamt.

Lordos

Svank

Lubinus

Vanligt förekommande total höftprotes

Malletfinger

= droppfinger. Avsliten sträcksena till ett fingers ytterfalang. Kan ibland ta med sig ett litet slitfragment invid extensorsenans fäste dorsalt på distala falangen.

Marschfraktur

= stressfraktur= utmattningsfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare

Mason-Morreys klassifikation

Klassifikation av frakturer i caput radii

Mc Murrays test

Ospecifikt test för meniskskada

Metafys

Det område av ett rörben som ligger mellan skaftet och ledänden, dvs mellan diafysen och epifysen

Metatarsalgi

= Mortons sjukdom = Mortonneurinom. Nervsmärta ut mellan tårna orsakat av förtjockning och/ eller inflammation av digitalnerverna som kommer i kläm mellan metatarsalhuvudena.

Monteggiafraktur

Fraktur av ulnadiafysen i kombination med lux/ sublux av caput radii

Mortons sjukdom

=metatarsalgi = Mortonneurinom. Nervsmärta ut mellan tårna orsakat av förtjockning och/ eller inflammation av digitalnerverna som kommer i kläm mellan metatarsalhuvudena.

Myelografi

Kontrastundersökning av spinalkanalen

Myersons klassifikation

Klassifikation av skador i Lisfrancs ledkomplex i mellan-/ framfoten

Neers klassifikation

Klassifikation av proximala humerusfrakturer

Neurofibromatos

=von Recklinghausens sjukdom. Godartad bindvävsförvandling och -förtjockning som ger knölaktiga deformeringar av perifera nerver. Kan vara kombinerad med multipla andra symtom.

Neurolys

Friläggning av ärrvävnad runt nerv

Neuropati

Sjukdom i perifera nerver

Ortolanis knäpp

Diagnostiskt tecken vid medfödd höftlux

Osteit

=osteomyelit. Beninfektion

Osteoarthritis

Engelska för artros

Osteochondral skada

Skada bestående av en bit ledbrosk samt en liten flisa av underliggande ben

Osteochondrit

Spontan bennekros av okänd genes. En nekrotiska benbit kan lossna och lägga sig i leden som främmande kropp; osteochondritis dissecans

Osteochondrom

Godartad ben- och broskutväxt

Osteoclastom

= jättecellstumör. Godartad tumör med viss recidivrisk. Oftast belägen runt knäleden.

Osteogenesis imperfecta

Ärftlig, huvudsakligen medfödd, generaliserad osteoporos med böjning av rörben, patologiska frakturer och ryggdeformiteter. Frekventa frakturer av ringa trauma.

Osteolys

Benförlust

Osteomalaci

Patologisk försämring av mineraliserat ben

Osteomyelit

= osteit. Beninfektion

Osteopati

Bensjukdom

Osteoporos

Normalt uppbyggt ben men med mindre tät benvävnad

Osteosyntes

Kirurgiskt lagande av ben

Osteosyntesmaterial

Skruvar, spikar, plattor etc

Osteotomi

Kirurgisk delning av ben

Pagets sjukdom

Patologisk strukturförändring av bla skallben och långa rörben som blir förtjockade och deformerade. Typiskt radiologiskt utseende.

Painful arc

Smärtande rörelseomfång i axeln vid tex impingement och cuffskada

Palmerstift

Stift bla för fixation av fotledsfraktur

Pannus

Inflammatoriskt förvandlad ledhinna

Paralys

Total förlamning

Pares

Lätt eller ofullständig paralys

Patella alta

Högtstående patella

Patella bipardita

Tudelad knäskål, ofta ärftligt

Patellofemoralt smärtsyndrom

= chondromalaci. Smärtor i knäskålsregionen/ framtill över knät. Oklar genes, möjligen av broskursprung. Typiska symtom är värk när man sitter med böjda knän och smärta vid trappgång. Öm patella som krepiterar när man trycker patella mot femur.

Patologisk fraktur

Fraktur utlöst av mycket ringa trauma och orsakat av underliggande tillstånd/ sjukdom som tex lokal tumör, metastas eller osteogenesis imperfecta

Periost

Benhinna, rikligt vaskulariserad och innerverad vävnad som omger benet

Periostit

Benhinneinflammation

Peritendinitis krepitans

=senknarr. Inflammerad senskida. Vanligen på handledens radialsida men förekommer även i hälsenan. I status palperas klassiska krepitationer som liknas vid kramsnö.

Perkutan fixation

Fixation av fraktur med stift/ skruv genom minimala hudsnitt utan att öppet frilägga frakturen

Perthes sjukdom

= coxa plana. Aseptisk bennekros i caput femoris hos barn. Smärttillstånd, oftast pojkar med debutålder mellan 4-9 år, och som medför tillväxtrubbning och formförändring av caput i förhållande till acetabulum. Viss ärftlighet. Viktig differentialdiagnos vid recidiv av coxitis simplex.

Phalens test

Test vid karpaltunnelsyndrom

Pilonfraktur

Intraartikulär komminut och ledengagerande fraktur i leden mellan tibia och talus. Uppkommer genom axialt våld.

Pronation

Vridning av handflatan nedåt golvet under samtidig armbågsflektion. Pronation av foten beskrivs enklast som ”inåtstukning”, stukning i riktning mot mediala malleolen.

Pseudoartros

Utebliven/ fördröjd frakturläkning. Benämns ofta som uteblivien frakturläkning 6 månader efter skadan.

Radikulär

härstammar från nervrot

Redression

Återställande i rätt läge

Reposition

Återförande av skelettdel i rätt läge vid benbrott eller luxation

Resektion

Avlägsnande av del av vävnad

Rhizopati

Nervrotssmärta

Ringapofys

Tillväxtzon i kotkropp

Sarkom

Samlingsnamn för elakartade tumörer som utgår från stödjevävnad, dvs muskler, ben, bindväv, brosk mm

Schlatters sjukdom

Överansträngning av patellarligamentets infästning mot tuberositas tibiae på tibias proximala framkant. Medför smärta och uppdrivning motsvarande platsen för tuberositas tibiae och ses ibland radiologiskt som en fragmentering av apofysen. Självläker.

Sesamben

Litet lednära ben inbäddat i sena eller ledkapsel

Simplexcoxit

= coxitis simplex. Akut ospecifik inflammatoriskt självläkande smärttillstånd i höftleden. Vanligast hos barn, oftast pojkar under 10 år. Vid recidiv överväg differentialdiagnosen begynnande Perthes.

Skleros

Radiologisk term för ökad bentäthet

Skolios

Sidokrökning av ryggraden

Slinkled

Kirurgiskt borttagande av caput femoris

Smiths fraktur

”Omvänd Colles”, dvs distal radiusfraktur med volarvinkling av det distala fragmentet

Spasticitet

Ökad muskeltonus

Spinal stenos

Förträngning av själva spinalkanalens benstrukturer. Begreppet används även om ”kombinations-förträngningar” orsakade av diskar, intervertebralledsartros mm

Spondylit

Infektion eller inflammation i ryggkota

Spondylolisthes

Kotglidning/- förskjutning. Förkommer vanligen i ländryggen i form av framåt- nedåtglidning av femte ländryggskotan.

Spondylolys

Defekt i kotbåge

Spondylos

Radiologisk term för degenerativa förändringar i ryggraden

Spongiöst ben

Poröst ben uppbyggt av små benbalkar i motsats till kortikalt solitt ben

Språngbensleder

Övre= talocrualleden, nedre = de subtalara lederna

Steinmannpinnar

Stålpinnar med vass spets för frakturfixation

Straight Leg Raise (SLR)

= Lasegue. Test vid misstanke om diskbråck eller annan nervrotspåverkan. Leder till accentuerad smärta i det drabbade benet och man noterar graden av höftflektion med rakt ben som ger smärta eller ökad smärta nedom knät. Kan testas aktivt och passivt.

Stressfraktur

= marschfraktur= utmattningsfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare

Sulcus sign

Test för (multidirektionell) axelinstabilitet

Supination

Vridning av handflatan upp mot taket under samtidig armbågsflektion. Supination av foten beskrivs enklast som den rörelse man gör vid en ”vanlig stukning”, stukning i riktning mot laterala malleolen.lll

Sympatisk reflexdystrofi

Ett posttraumatiskt tillstånd som ger svåra smärtor och neurovaskulär dysfunktion med ökad svettsekretion, glansig hud och ibland mycket uttalad osteoporos

Syndesmos

Bindvävssförbindelse mellan två skelettdelar. Används vanligen i samband med fotledsskador. Det finns två syndesmosligament i fotleden, ett främre och ett bakre och som båda går mellan mellan tibia och fibula.

Synkondros

Broskförbindelse mellan två ben

Synostos

Patologisk benförbindelse mellan två ben

Synovektomi

Avlägsnande av ledhinnan

Synovia

= synovialvätska. Ledvätska

Synovit

Inflammerad ledhinna i led eller senskida

Syringomyeli

Lokal cystliknande vidgning av ryggmärgen

Tarsaltunnelsyndrom

Tillklämning av n tibialis posterior bakom mediala malleolen eller vid ingången in under fotvlavet. Ger domningar och nattliga smärtor i framfoten.

Tennisarmbåge

Lateral epikondylit, muskelfästesinflammation

Tenosynovit

Inflammation i senskida

Tenotomi

Avskärande av sena

Tenovaginitis stenosans

= Triggerfinger = tenovaginitis nodosa. Spolformad uppdrivning av sena som gör att den inte kan löpa fritt genom bindvävstunnel tex i handen utan ger låsningsfenomen av ett finger

Thompsons test

Test för achillesseneruptur

Tiles klassifikation

Klassifikation av bäckenfrakturer

Tillauxfraktur

Specifik fotledsfraktur hos barn och tonåringar

Tinells tecken

Test vid karpaltunnelsyndrom

Tortikollis

Snedställning i nacken av olika genes

Torusfraktur

= infraktionsfraktur = buckle fracture. Barnfraktur som endast utgör en spricka utan dislokation och där vanligen benhinnan/ periostet är helt. Ett sk ofullständigt benbrott. Stabil fraktur.

Trabekel

Benbalk

Transfixation

Fixation av en skelettdel till en annan med hjälp av skruv/ pinne som borrats genom båda

Transposition

Förflyttning av sena eller nerv

Trendelenburgs test

Tecken på insufficient m gluteus medius

Triggerfinger

= tenovaginitis stenosans = tenovaginitis nodosa. Spolformad uppdrivning av sena som gör att den inte kan löpa fritt genom bindvävstunnel tex i handen utan ger låsningsfenomen av ett finger

Trimalleolär fotledsfraktur

Frakturer genom alla tre malleolerna. Med bakre malleolen menas tibias distala intraartikulära bakkant och ses på den radiologiska sidobilden.

Unimalleolär fotledsfraktur

Fraktur genom endast laterala eller mediala malleolen. Benämns oftare som en isolerad lateral respektive medial malleolfraktur.

Usur

Radiologisk term för defekt kortikalis vid artrit

Utmattningsfraktur

= marschfraktur = stressfraktur efter långvarig överansträngning. Ses inte alltid på röntgen initialt. Vanligast i de mellersta metatarsalbenen men förekommer även i fibula och tibia hos ffa elitidrottare

Valgus

Felställning som är böjd ut från kroppens mittlinje. Valgusfelställning i knälederna = ”kobent”.

Varus

Felställning som är böjd in mot kroppens mittlinje. Varusfelställning i knälederna = ”hjulbent”.

Volkmanns kontraktur

Ischemisk nerv- och/eller muskelskada efter obehandlat akut kompartmentsyndrom med efterföljande kontrakturer och deformiteter

von Recklinghausens

=neurofibromatos. Godartad bindvävsförvandling och -förtjockning som sjukdom ger knölaktiga deformeringar av perifera nerver. Kan vara kombinerad med multipla andra symtom.

von Rosenskena

Skena för långtidsbehandling av barn med medfödd höftledsluxation

Webers klassifikation

Klassifikation av laterala malleolfrakturer

Whiplashskada

Halsryggsdistorion, sk pisksnärtskada

Wibergmärla

Märla vid fixation av fotledsfraktur

Young-Burgess

Klassifikation av bäckenfrakturer

Zuggurtung

Osteosyntesteknik som företrädesvis används för fixation av olecranon- och patellafrakturer

  • Allmänt

    En spinalutskottsfraktur kan vara associerad med ligamentskador och andra associerade skelettskador, tex genom facetterna, och därmed bli instabil. Kan även vara en helt stabil skada och som kan mobiliseras fritt.

    Kontakta ryggkonsulten för diskussion vid såväl isolerade som multipla spinalutskottsfrakturer.

    Patienter som är vakna, nyktra, neurologiskt intakta, anamnestiskt utan nack/ryggsmärta och saknar palpatorisk smärta över taggutskotten har med största sannolikhet ingen spinal skada.

    Låt patienterna ligga i det läge de vill, tvinga inte till rörelser i smärtsamma områden. Särskild försiktighet och hög misstänksamhet för allvarlig skada hos patienter med någon form av tidigare kotpelarengagemang, såsom vid Mb Bechterew och RA. Detta gäller både praktiskt vid förflyttning etc och vid diagnostik och fortsatt handläggning.

    En paralyserad patient som ligger på spineboard mer än 2 h har hög risk för trycksår. (vänd på brädan med patienten kvar på). Bör flyttas från spineboard till trauma transfer inom 2 h.

    V-sond hos para-och tetraplegiska patienter för att förhindra ventrikelretention.

    Komplett ryggmärgsskada = saknar sakral funktion och saknar motorik /känsel nedanför en viss nivå.

    Om en fraktur involverar en facettled är risken för nervpåverkan stor, i synnerhet i halsryggen.

    Vid frakturer i Th12-L1 i samband med fall från hög höjd och där patienten landat stående, observera risken för samtidig fraktur i calcaneus.

    Paraplegi/tetraplegi talar för instabil skada.

    Prognos vid ryggmärgsskada bör inte diskuteras på akuten.

  • Spinal rörelsebegränsning

    Låt patienterna ligga i det läge de vill, tvinga inte till rörelser i smärtsamma områden, i synnerhet äldre stela patienter och kyfotiska patienter ex. de med Bechterew’s sjukdom, RA eller annan allvarlig sjukdom i kotpelaren.

    Den skadade ska tas omhand på ett sätt så att minsta möjliga förflyttning görs. Den spinala rörelsebegränsningen ska anpassas till den skadade, och inte tvärtom. Cervikal spinal rörelsebegränsning kan uppnås manuellt eller med extern teknik såsom huvudblock eller motsvarande. Användande av stel halskrage ska begränsas till urtagning/losstagning prehospitalt.

    Vid log-roll: tänk på att undvika rotation av ryggen så mycket som möjligt då rotation kan förvärra skadan.

    En paralyserad patient som ligger på spineboard mer än 2 h har hög risk för trycksår. (vänd på brädan med patienten kvar på). Bör flyttas från spinenoard till trauma transfer inom 2 h.

    Länk till Akutkliniken US PM om Spinal rörelsebegränsning vid trauma

  • Chock? Hypovolem, neurogen eller spinal?

    Hypovolem chock: Lågt blodtryck, ökad puls, kalla extremiteter

    Neurogen chock bör misstänkas vid trauma mot hals-och bröstryggen och där andra orsaker till chock har uteslutits. Vid spinal skada kraniellt om Th4 finns risk för neurogen chock, kan även förekomma vid isolerad hjärnskada utan spinal skada.

    Symtom på neurogen chock är hypotension, bradykardi, areflexi, pares och priapism. Varm rosa hud med bra perifera pulsar. I.V vätska och tippa huvudändan. Om hypotension trots bolus 2 L ska neurogen chock misstänkas. Vasopressorer kan behövas.

    Spinal chock: Slapphet i benen, förlust av muskeltonus + reflexer. Durationen på bortfallen varierar. Inte någon systempåverkan i egentlig mening.

  • Smärtlindring akut

    Matchas mot vad pat tagit själv eller fått i ambulans.

    Bassmärtlindring: Paracetamol. Om ej tillräckligt överväg p.o morfinpreparat: Oxycontin (långverkande) och/ eller Oxynorm (kortverkande).

    Om stark smärta eller olämpligt att ta läkemedel p.o ges i.v Morfin 1mg-10mg som titreras sakta. Gällande morfinpreparat p.o och i.v överväg kontraindikationer. Överväg även förebyggande Ondansetron 2mg/mL, 2 mL =4mg I.V.

    PM Dokumenta om smärtlindring på akuten

  • Neurologiska bortfall

    Neurologisk påverkan? På vilken nivå sitter smärtan?

    Test av motorisk funktion

    -C5, deltoiden, abduktion armbågen till axelhöjd
    
    -C6, biceps, flekterar armbågen
    
    -C7, triceps, extenderar armbågen
    
    -C8, flekterar handled och fingrar
    
    -T1, fingerspret
    
    -L2, iliopsoas, flekterar höften
    
    -L3,4, quadriceps, extenderar knä
    
    -L4-S1, hamstrings, flektera knä
    
    -L5, extensor hallucis longus, extenderar stortån
    
    -S1, gastrocnemicus, plantarflektion fot
    

    Testa Per Rectum och neurologi. Miktion-eliminationsbesvär? Cauda equina-symtom= ridbyxanestesi, nedsatt sfinktertonus, nedsatt bulbus cavernosusreflex.

    Paraplegi/tetraplegi talar för instabil skada. Komplett ryggmärgsskada = saknar sakral funktion och saknar motorik /känsel nedanför en viss nivå.

  • Cauda equina symtom

    Ovanligt men allvarligt, förträngning av spinalkanalen vid cauda equina där de sacrala nervrötterna (S2-S5) kläms blir. På grund av ryggtrauma med eller utan ryggfrakturer, diskbråck, spinal stenos, metastas m.m. Snabbt påkommet förlopp.

    Cauda equina syndrom kan vara total eller partiell där totalt syndrom påverkar alla spinalnerver som passerar området medan partiell ger unilaterala symtom och/eller delvis bevarad neurologi.

    Domnningskänsla i underliv och/eller perianalt. Sensorisk påverkan utmed sacrala dermatom (underliv/nedre extremiteter) ’Ridbyxanestesi’. Oförmåga att tömma blåsan och/eller urininkontinens. Nedsatt knipförmåga/ nedsatt tonus i analsfinkter. Anal inkontinens. Testas även bulbocavernosusreflex. I samråd med ryggkirurg; test av blåsfyllnadsgrad ’köldinstallationstest’.

    Om normal perianal känsel, normal knipförmåga, normal bulbocavernosusreflex och ingen residualurin = låg sannolikhet för cauda equina syndrom.

    Kontakta ryggkirurg även nattetid för snabbast möjliga handläggning. MR för diagnostisera nivån samt för differentialdiagnostik. Operation helst inom 24h- om fördröjning finns risk för irreversibel urin-/ avföringsinkontinens och påverkad sexuell förmåga. Smärtlindring och urinobservation.

    Bulbocavernoususreflex (n. pudendus). Testas bimanuellt med patienten i sidoläge. Ett finger hålls still i rectum samtidigt som man med andra handen hos en: Man: nyper försiktigt om glans penis Kvinna: nyper försiktigt om klitoris. Finns en KAD undersöks reflexen enklast genom att försiktigt dra i denna istället. Ger detta ger en kontraktion av analmuskulaturen är reflexen intakt. Bulbocavernosusreflexen är en involuntär reflex till skillnad från ”vanlig voluntär knipförmåga”.

    Ett alternativ är ’anal wink’ (anocutan reflex) där analmuskelkontraktion testas med hjälp av att sticka med något vasst perianalt.

    Vilken skadenivå som helst mellan L1-S1 kan ge cauda equina-symtom. Mest svårupptäckt är på nivån L5-S1 där patienten kan ha helt normala reflexer inklusive akillesreflex.

    Länk till Internetmedicin.se Cauda Equina Symtom

  • Röntgen Bröst/ländrygg

    I remisstexten vid ryggskada beskriv våldet ex avkastad av häst/MC, dykolycka, påkört/överkörd av traktor förutom klinisk nivå för det neurologiska bortfallet.

    Vid misstanke om kotpelarskada inklusive påverkan av metastaser beställs alltid DT i första hand.

    Om ex ingen skelettskada men patienten inte kan röra benen, beställ MR. Vid misstanke om spinal blödning beställ MR.

    Vid misstanke om cauda equina syndrom beställ MR. DT ger ingenting så tillvida det inte är en differentialdiagnos såsom till ex. psoasabcess.

    Säkerhetsmässigt går MR bra med osteosyntesmaterial, det är ingenting som lossnar eller blir för varmt etc. Det ger däremot ofta mycket artefakter och det är svårt att säga om det går eller inte innan man provat. Områden ovan och nedan osteosyntesmaterialen går bra att bedöma men just där osteosyntesen finns ger det mycket störningar.

    Hur kotorna numreras, länk till Dokumenta, fungerar endast internt RÖ

    Länk till bra röntgenhemsida

  • Försämrad neurologisk påverkan under tiden på akutmottagningen

    Sök NK för råd om halsryggskador: Justering av patientens position? Progress av blödning/ischemi/ödem? Sök ryggortoped får råd om bröst-/ländryggskador.

  • Stabil eller inte?

    Ha patienten i sängläge. Försiktighet vid lägesändringar.

    Alla patienter med röntgenverifierad spinalskada betraktas som instabila till efter konsultation med i första hand Akutläkarbakjour, därefter vid behov med NK (vid halsryggskada) eller Ryggortoped (vid bröst-ländryggskada).

    Paraplegi/tetraplegi talar för instabil skada.

  • Kortisonbehandling eller inte?

    Cortison används aldrig vid trauma i Region Östergötland. Däremot ibland aktuellt vid metastaser med ryggmärgspåverkan.

  • Ryggortopedkonsultation

    Alla frakturer utom rena tvärutskotts- eller spinalutskottsfrakturer (A0-fraktur) och alla frakturer med neurologisk påverkan ska diskuteras med ryggortopedjour. Sökarnummer finns i Jourlisa.

    Remiss till ryggortopeden vid uppföljning där.

  • Operativ åtgärd Ryggortopeden

    Ryggortopeden tar beslut om inläggning/akut operativ åtgärd. PVK, dropp, preoperativa prover och EKG.

    Noak-behandlad patient? Se PM 'Ersättning av NOAK och Warfarin med LMH'

  • Inläggning Ryggortoped

    Restriktioner? Sängläge/mobilisering? KAD?

  • Ryggortos

    I samråd med ryggortoped.

  • Återbesök Ryggortopeden

    Om konservativ behandling i samråd med Ryggortoped.

    Klargör med Ryggortoped om eventuell röntgenremiss skrivs av Ryggortoped eller av akuten. Om akutkliniken ska beställa så klargör vilken typ av röntgen.

    Remiss till Ryggortoped.

  • Sjukgymnastik rygg

    Sjukgymnastövningar vid konservativ behandling, Länk till Dokumenta (fungerar endast internt RÖ)

    US: Remiss till Rörelse & Hälsa om angeläget med uppföljning.

    Om oklart om behov: info pat om att själv ta kontakt med Rörelse & Hälsa via 1177.se alternativt skicka med patienten lapp med kontaktuppgifter (finns på exp).

  • Diktat Ryggortopedi

    För patienter som går hem med ryggortopedisk poliklinisk uppföljning sparas diktatet i diktatmapp för utskrift innan planerat återbesök. Glöm inte att diktera röntgenremiss om detta är överenskommet med Ryggortoped.

  • Frakturklassifikation kotpelarskada

    Det finns olika klassifikationer och i dessa finns utrymme för olika tolkningar och vi väljer därför att inte ta upp de klassifikationer som finns utan hänvisar istället till att beskriva skadorna. Mottagande klinik väljer därefter själva vilken klassifikationssystem de vill använda.

  • Diagnos Ryggfrakturer

  • Sjukskrivning rygg/halsryggskada

    Enligt Försäkringsmedicinskt beslutsstöd och i samråd med NK-konsult (halsryggskada) eller ryggortoped (bröstrygg/ländrygg).

  • PM

  • Mer att läsa


    Vägledande PM Hans Tropp

    Up to date artikel om ryggskador, mekanismer och radiologi

    Up to date artikel om traumatiska ryggskador

    Up to date artikel om ryggstatus

    Up to date artikel om osteoporosfrakturer rygg

Om oss

Denna sida är utvecklad av akutläkare på Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, som ett stöd för oss som arbetar med akuta ortopediska åkommor.
En del av innehållet utgår från lokala rutiner men sidan står fritt att använda för var och en som finner den matnyttig i det dagliga arbetet på akutmottagningen.

Ortopedkollen omfattar endast skador hos vuxna. För barnfrakturer finns för Region Östergötland PM i Dokumenta, sök på ’Barnfrakturkompendium’.
Ortopediska infektioner, inflammationer och osteoporos omfattas i nuläget inte i ortopedkollen.

Informationen är anpassad till legitimerad medicinskt behandlande personal vid Akutkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och vid akutmottagningen i
Motala (tillhörande Medicinska Specialistkliniken) och ska inte användas av andra än medicinskt utbildad och legitimerad behandlare.

Informationen är att betrakta som vägledande och behandlare måste själv värdera informationen och vid behov anpassa och bekräfta informationen utifrån
patientens specifika skada och lokala rutiner. Författarna och övriga inblandade åtar sig inget ansvar för att behandling i enighet med
informationen ger ett visst, i informationen angivet, resultat. Inte heller åtar man sig något ansvar gentemot tredje man för skada som uppstår
som en följd av behandling i enighet med informationen.

Kontakta oss

För innehållet
Elena Tornell, specialistläkare i akutsjukvård.
Malin Emgård, överläkare i akutsjukvård och specialist i ortopedi.
Rakeeb Munir, ST-läkare i akutsjukvård.

Samtliga är verksamma på Akutkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Tack!
…till er som så generöst bidragit till innehållet till den här sidan!

Mattias Anderson, öl Ortopedkliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Thomas Hansson, öl Hand- och Plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Maria Lindblom, öl Radiologi, Universitetssjukhuset Linköping
Erica Centervad, behandlingssjuksköterska, akutmottagningen, Universitetssjukhuset Linköping
Lena Hultman, öl ortopedi
Mattias Jörg, ST-läkare akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Jens Wretborn, ST-läkare akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Per Andersson, öl akutsjukvård, Universitetssjukhuset Linköping
Hans Tropp, Universitetssjukhuset Linköping
Björn Carlsvärd, Universitetssjukhuset Linköping
Peter Zsigmond, Universitetssjukhuset Linköping